Större variation i kostråden vid diabetes

Igår kom socialstyrelsen ut med ett pressmeddelande om att det nu finns nya riktlinjer när det gäller kost vid diabetes. Detta har man i min bransch väntat på länge. Man vill ha klara besked om vad man kan hjälpa patienterna med, utan att man strider mot lagen. Eftersom dietistyrket är ett legitimerat yrke så måste man följa lagar.

Nu inkluderar vägledningen måttlig lågkolhydratkost, Medelhavskost eller traditionell diabeteskost med eller utan lågt GI (glykemiskt index). Extrema lågkolhydratkoster som Atkinsdieten och LCHF (Low Carb High Fat) rekommenderas inte.

Mer fibrer i pannkakan!

Eller plättan som jag brukar säga. Där jag kommer ifrån heter det småplättar, plättar och pannkaka. Inte plättar, pannkaka och ugnspannkaka.

Tillbaka till vad jag egentligen skulle skriva om.

Visst är det så att vi alla gillar plättar/pannkakor? Jag älskar dem men kan ibland känna att det blir nästan som en efterrätt. Jag brukar därför försöka tillsätta lite extra fibrer i mina. Jag byter ut en dl mjöl mot 1 dl havregryn och så häller jag i lite linfrön. Ibland kan de bli svårare att steka och därför är det viktigt att man låter smeten vila och tjockna i ca 10 minuter innan man börjar steka. Sen blir de precis lika goda som vanliga!

Vad är rätt och vad är fel?

Har sett en intervju med Björn Ferry som du kan se här. Han berättar om sin kost och hur han lever.

Ferry säger själv att han denna dag hade ätit en potatis. Men att han inte trycker i sig kolhydrater som han gjorde förr. Han säger att han åt 60 E % kolhydrater, vilket är i den övre delen av rekommendationerna, och 25 E % fett, vilket är i den nedre kanten av rekommendationerna.Han pratar mycket om godis, läsk och sånt, och jag känner att han vill trycka på att det är där problemet ligger. Och en tanke slog mig:

Tänk då en idrottare som han, hur mycket kalorier gör dom av med på en dag? Kanske 4000-5000 kcal? Det blir väldigt mycket mat! Om man då ska trycka i sig 60 E% kolhydrater av 5 000 kcal så blir det 3 000 kcal från kolhydrater, vilket innebär 750 g rena kolhydrater.

Om jag då ska få i mig 750 g kolhydrater så skulle jag till exempel kunna äta:

8,7 dl pasta
8,3 dl havregrynsgröt
7,5 st kokta potatisar
112, 5 skumgodisar
4 flaskor (33 cl) läsk

Vilket då skulle bli 3500 kcal och man skulle få med ca 60 g protein och 13 g fett. Ursäkta om jag svär, men vem fn skulle få i sig det där? Och så ska man äta mer fett och protein på det där? Nej gud nej. Man skulle ju aldrig hinna träna utan bara äta, och då går det kanske inte så bra.

Jag tror på kolhydrater. Jag tror inte de är farligare än något annat vi stoppar i oss. Men jag har aldrig varit någon elitidrottare och kommer nog aldrig bli det heller. Jag är dock kanske inte jätteförtjust i godis och läsk, och kan väl tro att det är orsaken till mycket av den ohälsa som vi har här i västvärlden. Jag brukar dock försöka vara realistisk. Är det realistiskt att kunna tillfredsställa ett så stort energibehov med så mycket kolhydrater utan att vara tvungen att ge sig på söta drycker och godis? Kan det på nåt sätt minska prestationsmöjligheterna att faktiskt äta godis och dricka läsk?

Okej, tänk om man är då idrottare som satsar på elitnivå. Man vill ge sin kropp bra näring så man skippar godis och läsk, men det rekommenderas att man ska äta mest kolhydrater och tänka fettsnålt. Klarar man då av att äta så mycket energi som kroppen behöver om man inte tar till de här tomma kalorierna? Fett innehåller ju ändå 9 kcal/g till skillnad från kolhydrater och protein som innehåller 4 kcal/g.

Jag vet inte. Det var bara en tanke som slog mig. Vad tänker ni?

721. Lågkolhydratkost och diabetes

Den senaste veckan har jag och två klasskompisar jobbat med ett grupparbete som handlar om kolhydraträkning och lågkolhydratkost och diabetes. Det sistnämnda är nog något som många tycker är väldigt intressant.

Det vi har kommit fram till är följande:

Vad lågkolhydratkost är beror på vem man frågar och kolhydratmängden som man ska äta kan variera från 20-200 g, från 10-45 E%. Det finns både amerikanska (ADA) och europeiska (EASD) riktlinjer för måttlig lågkolhydratkost för diabetiker. De säger att man kan sänka kolhydratintaget till 45 energiprocent och öka fettintaget till 35 energiprocent. I vissa fall kan man sänka kolhydratintaget till ca 40 E%. När det gäller LCHF  så ska dessa kolhydrater ersättas med mättat fett från smör, kött, grädde ost osv. Men ADA och EASD anser att man bör begränsa intaget av mättat fett. För diabetiker, särskilt insulinbehandlade, är det extra viktigt att individuellt anpassa både kostupplägg och insulindoser för personer som vill prova någon form av  diet som viktnedgångsstrategi.

Det finns inte tillräckligt med bra studier för att man ska kunna avgöra en långsiktig effekt. Men de studier som finns har visat att måttlig lågkolhydratkost (30-40 E% från kolhydrater) och lågfettkost med högt kolhydratinnehåll (50-60 E% kolhydrater) har likartade effekter på kroppsvikt, HbA1c, totalkolesterol, LDL-kolesterol och triglycerider hos personer med diabetes på 12 månaders sikt. Måttlig lågkolhydratkost har något bättre effekt än lågfettkost på HDL-kolesterol hos personer med diabetes på 12 månaders sikt. Effekterna av mer extrema lågkolhydratkoster (10-20 E% kolhydrater) hos personer med diabetes kan inte bedömas pga ottillräckligt vetenskapligt underlag.

För insulinbehandlade diabetiker som vill prova en lågkolhydratkost finns en ökad risk för hypoglykemi. För typ 1-diabetiker kan en kraftig minskning av insulindoserna (som man ofta behöver göra när man minskar på kolhydraterna) även innebära en allvarlig risk om man samtidigt råkar ut för en infektion eller ett trauma då insulinbehovet kraftigt ökar. Diabetiker har utsatta njurar och då måste man vara försiktig med att äta för mycket protein då protein delvis omsätts i njurarna. Om en patient vill prova en extrem lågkolhydratkost är det väldigt viktigt att man gör en noga uppföljning på blodfetter, långtidssocker, njurfunktion, vikt och blodtryck.

Om du är diabetiker och vill förändra din kost, ta kontakt med ditt diabetesteam eller din diabetessköterska så att du får hjälp.

Källor:

Dietary treatment of the metabolic syndrome – the optimal diet. British journal of nutrition (2000), 83, suppl 1, s143-48

Mat vid diabetes – sammanfattning och slutsatser: http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Mat%20vid%20diabetes/Smf_mat_vid_diabetes.pdf

Effects of a low –carbohydrate diet on glycemic control in utpatient with severe type 2 diabetes. Nutrition and metabolism (2009), 6:21

Nutrition recommendations and interventions for diabetes – a position statement of the American Diabetes Association. Diabetes Care, vol 31, suppl 1, 2008:

Evidence-based nutritional approaches to the treatment and prevention of diabetes mellitus. J.I. Mann, I. De Leeuw, K. Hermansen et al, Diabetes and Nutrition Study Group (DNSG) of the European Association for the Study of Diabetes. Nutr metab Cardiovasc Dis (2004) 14;373-394

http://www.diabeteshandboken.se/001_kapitel_1-37/080_kost_alkohol.html

709. Carbs!

Efter en lugn och trevlig helg så är jag tillbaka till skolan och verkligheten igen. Ett nytt moment på skolan har dragit igång. Däremot så kan detta vara det mest intressanta momentet hittills och ett som jag ser fram emot massor. Vi börjar med att denna vecka läsa om diabetes. Det är en sjukdom som jag tror alla känner till och alla känner någon som har diabetes. Vi ska visst ha en otroligt duktig extern föreläsare imorgon som ska berätta för oss om själva sjukdomen och sen kommer våra lärare att ta kostbehandlingen vid diabetes.

Kostbehandlingen vid diabetes har ju varit väldigt omtalad den senaste tiden. Många menar att man inte ska äta kolhydrater, för det är ju det man inte tål. Vi får se vad våra lärare säger. Vi har dessutom fått i uppgift att hålla en 40 minuters föreläsning riktat mot diabetespatienter. Jag och min grupp ska prata om att räkna kolhydrater och lågkolhydratskost och diabetes. Har ni några intressanta hemsidor (dock inte Kostdoktorn eller Dr. Dahlqvist, den förstnämnda besöker jag ofta och den sistnämnda är jag inte vän med). Vad skulle du vilja att man tog upp på en sådan föreläsning om du var sjuk i diabetes?

Nåt som i alla fall är bra vid diabetes är ju fysisk aktivitet, och idag har jag aktiverat mig själv med en liten morgonpromenad. Jag körde ju ett sent styrketräningspass igår, och det känns idag. Däremot så vilar jag denna kväll och kör ett stenhårt pass på förmiddagen imorgon. Stark som tusan var jag då igår och jäklar va det kändes. Tror att den kralliga bruden som ständigt hamnade utmed mig fick mig att kämpa lite hårdare.

Nä, klockan börjar bli mycket så jag ska försöka varva ner innan det är dags att sova.

God natt!

703. Sista rycket nu då

Idag är det sista seminariet för detta moment. Vi ska redovisa hur det var att besöka kommunala äldreboenden och hur deras måltidssituation såg ut. Jag har ungefär 3 minuter av denna dag som jag ska vara aktiv. Resten av tiden mellan kl. 9.00-11.45 ska jag vara passiv och bara lyssna. Känns underbart skönt att bara få vara ledig i helgen.

Klockan 14.00 har jag bokat en dejt på löpbandet. Jag ångrar mig redan lite men det ska nog gå bra. Tur man har någon som drar med en någon gång. Jag har inte sprungit på nästan 2 veckor nu så det kan nog behövas. Däremot så har jag lite av förkylningen kvar i kroppen så det blir nog ett ganska lugnt pass.

Har precis tryckt lite gröt till frukost. 1 dl fiberhavregryn som jag kört i micron med 2 dl vatten och 1 msk linfrön. Efter halva tiden knäckte jag i en äggvita (det här jäkla proteinet). Slängde på lite hemmagjord blåbärssylt och ekologisk lättmjölk. Man kan även lägga till en kopp kaffe före gröten och en kopp efter. Provade kesellafluff igår till frukost, men det höll jag mig inte riktigt mätt på så jag går tillbaka till gröten, som innehåller lite mer kolhydrater men håller mig mätt längre. Dessutom är det nog bra om jag har laddat upp mina glykogenlager innan jag ska springa i eftermiddag.

Nä, nu ska jag dricka upp kaffet och borsta gaddarna och börja gå till skolan.

Tjingeling!

620. Sikken nytändning!

Nu är hösten och terminen igång. Jag älskar hösten. Det är lagomt varmt, kanske lite väl blåsigt men trevligt med frisk luft, solen tittar fortfarande fram ibland och jag får en nytändning.

Idag på föreläsningen pratade vi om de celler som skyddar kroppen mot främmande hot. Direkt jag kom hem bytte jag kläder och tog en uppfriskande lunchpromenad. Det kan man behöva efter en förmiddag instängd i en föreläsningssal.

Till middag blev det idag en low carb-paj. Pajskalet är gjort av ägg och grädde och en fyllning av grönsaker, svamp och creme fraiche. Jag är, som många vet, inte allt för såld på LCHF men jag är inte den som är rädd för att prova nya saker. Däremot så är jag inte redo att ge upp mina älskade kolhydrater.

Ikväll har jag dessutom varit på höstens första bodypump-pass. Jag kan ju säga att mina muskler är väldigt trötta och jag har nog en trevlig träningsvärk att vänta. Men det är skönt nu när man sitter i soffan, nyduschad och härligt slut i hela kroppen.

Nu har jag läst kapitlet som ska gås igenom på morgondagens föreläsning så resten av kvällen ska jag bara njuta av några bitar fetaost och några andra godsaker som jag köpte på ”kort datum”-pris idag:

Ibland kan man lyxa till det, även om man är en fattig student.

Hoppas ni haft en toppenkväll!

Tjingeling!

594. Is it right? Is it wrong?

När folk i min omgivning får höra att jag studerar till dietist så kan man få en del roliga frågor. Häromveckan fick jag höra detta:

Jag var ute och åt en hamburgare häromdagen och jag tror att hamburgare är nyttigt. Det är bröd, rent kött, sallad och dressing. Vad tror du?

Jag svarade att det beror väl på hur mycket hamburgare man äter, för jag tror att ingenting är bra att överkonsumera. Att det mesta är toxiskt i för stora mängder. ”Nä”, sa han, ”du har nog rätt.. Killen jag åt med är lite större och han åt tre medan jag åt en”.

Jag har också berättat om en frukost för lite mindre än 2 veckor sedan för några arbetskamrater. En av dem pratade med mig idag när han fick veta att jag var dietiststudent. Han tyckte att det inte riktigt passade in att äta glass och jordgubbar till frukost när man ska bli dietist. Jag tyckte att det var perfekt just den dagen! Jag hade varit ute och sprungit i värmen, behövde snabba kolisar för att ladda glykogenlagren och kroppen är ju i form för det direkt efter träning. Att få äta nåt kallt var också toppen. Jag skulle ju på gymmet strax efteråt dessutom. Däremot så åt jag mer rejält efter styrkepasset.

Jag kan inte säga att något är fel att äta. Det finns ett tillfälle när det är bra att äta glass och jordgubbar till frukost.

Däremot, idag tog jag en bulle till kaffet under eftermiddagen… Det skulle jag inte ha gjort. Min mage sa ifrån direkt och jag har haft magknip. Vissa saker vill inte min kropp ha. Även här måste man lyssna på kroppen. Kroppen svarar ju på det du stoppar i dig. Det gäller bara att vara uppmärksam.

Nu är det dags för en middag med rågbröd, kokt ägg, kvarg och räkor. Jag är fortfarande inte riktigt inne med lagad middag ännu. Lunchen blir matlådor med pasta eller potatis och någon gryta eller liknande. Men till middag vill jag inte ha nåt sånt.

Hoppas ni har en finfin helg nu!

Tjing!

570. Vitt ris och diabetes

SvD rapporterar att hög konsumtion av vitt ris är förknippat med diabetes typ II.

På Reuters skriver man att brunt ris minskar risken för diabetes typ II.

Välj fullkornsprodukter!

519. Mat vid diabetes

Statens beredning för medicinsk utredning (SBU) har gjort en utredning om kostråd vid diabetes. Detta har man gjort för att det på senaste tid har kommit en hel del ”nya” koster som sägs vara bra för diabetiker.

Syftet med detta projekt har varit att med en systematisk litteraturöversikt granska detvetenskapliga underlaget för kostrekommendationer till personer med diabetes och nedsattglukostolerans eller förhöjt fasteblodsocker

Här kan ni hitta en sammanfattning från rapporten

SBU:s slutsatser

• Vid typ 2-diabetes har lågfettkost respektive måttlig lågkolhydratkost likartade gynnsamma effekter på HbA1c (”långtidssockret”) och kroppsvikt. Det saknas studier av tillräcklig kvalitet för att kunna bedöma långtidseffekterna hos personer med diabetes av mer extrem lågkolhydratkost med högt fettintag, exempelvis så kallad LCHF-kost. Säkerhetsaspekterna blir därför särskilt viktiga vid klinisk uppföljning av de personer som själva väljer extrem lågkolhydratkost.
• Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att grönsaker, baljväxter och fisk är gynnsamma för personer med diabetes. Dessa livsmedel ingår som viktiga beståndsdelar i dagens kostrekommendationer vid diabetes. Litteraturgenomgången har inte funnit underlag för slutsatser om andra centrala komponenter i kostrekommendationerna, som fullkornsprodukter och fettmängd. Inget vetenskapligt stöd har framkommit vare sig för eller emot en ändring av dagens diabeteskostrekommendationer.
• Personer som har typ 2-diabetes och som regelbundet konsumerar måttlig mängd alkohol löper lägre risk att insjukna och avlida i hjärt-kärlsjukdom än de som inte konsumerar alkohol. Givetvis måste rådgivning om alkohol ta hänsyn till graviditet eller risk för missbruk. Kaffekonsumenter har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än de som inte dricker kaffe.
• Så kallad livsstilsbehandling, där råd om kost med reducerat fettinnehåll och ökat fiberinnehåll kombineras med ökad fysisk aktivitet, skyddar mot utveckling av diabetes hos personer som har nedsatt förmåga att ta hand om och omsätta glukos.
• Eftersom det saknas studier av tillräcklig kvalitet går det inte att bedöma betydelsen av näringsintagets fördelning under dygnet. Detsamma gäller intag av proteiner respektive fullkornsprodukter. Dessutom saknas det studier av kostens betydelse för livskvaliteten, och för förekomsten av komplikationer från ögon och njurar.
• Ett stort antal studier av olika koster vid diabetes genomförs för närvarande. Allt eftersom resultaten av högkvalitativa studier blir tillgängliga, måste det finnas beredskap att ompröva slutsatserna i denna rapport.

Som dietiststudent kan jag säga, om jag får vara helt ärlig, att all denna diskussion som varit är lite jobbig. Inte för att jag inte tycker att kostråd ska diskuteras. Det är mer för hur jag sett hur folk beter sig. Mat är ett väldigt känsligt ämne, just för att det berör ALLA. Det finns massor med information på nätet, det finns flera självutnämnda experter och det finns flera som vill tjäna pengar på att ”jag har den rätta dieten/kosten/livsstilen”. Det finns människor som blir otroligt elaka och går till personangrepp bara för att man är dietist/dietiststudent. Jag har själv fått höra att jag är ansvarig för världens diabetes- och fetmaepidemi. Ja, för det känns ju rimligt eller hur?

Diskussionen är intressant, men den hålls många gånger på en nivå som inte är min kopp te. På tal om te så ska jag luta mig tillbaka och dricka upp mig kopp

Imorgon ska jag upp klockan 5 senast. Klockan 6 ska jag stå utanför universum och pricka av Umeås dietist- och kostvetarstudenter som ska tryckas ihop i några minibussar och köra ner till uppsala för att träffa andra studenter inom samma område och ha en trevlig helg med pubrunda, brännboll och gasque! Det är, den snart omtalade, kostbollen som går av stapeln för första gången.

Måste packa klart nu och göra klart allt inför imorgon

Tjingeling!