Ät medelhavskost och du får bättre minne på äldre dar

Detta skriver man på aftonbladet.se.

Jag och några klasskompisar skrev för snart 1 år sedan en liten ”uppsats” om fett och demens. Det började med att vi kollade upp demens och medelhavskost men snöade sen in oss rejält på just fettet i kosten.

Medelhavskosten är en bladning av matvanor som traditionellt följs av populationen runt medelhavet. Dessa matvanor karakteriseras genom att den är rik på vegetabilier i form av frukt, grönsaker, bröd, sädesslag, potatis, bönor, nötter och frön. Olivolja och fisk är den största källan till fett och man äter mjölkprodukter och väldigt begränsat med rött kött. Man dricker lite till måttligt med rött vin. I medelhavskosten finns det många faktorer som kan ha en gynnsam effekt på preventionen av demens och Alzheimers. Många hypoteser kan förklara den skyddande effekten som enkelomättade fetter har mot åldersrelaterad kognitiv nedsättning och Alzheimers sjukdom. Eicosapentaensyra (EPA) och Docosahexaensyra (DHA), de långkedjiga Omega 3 fettsyrorna, har betydelse för centrala nervsystemets struktur och funktion

Nu har de studerat demens och medelhavskost här i Sverige. Väldigt intressant ämne må jag säga.

– Vi såg att medelhavskosten minskade risken för en sämre kognitiv förmåga med 70 procent hos de 70-åringar vi följt under tolv år.

När vi gjorde vårt arbete så, anledningen till att vi snöade in oss på just fett var för att fett verkade ha en stor betydelse i varför medelhavskost kunde minska risken för denna kognitiva nedsättning. Och vi såg att fiskintaget och intaget att fleromättade fettsyror har betydelse för den kognitiva funktionen. Det finns indikationer på att det är DHA som finns i fisk som har betydelse och att man i ett prekliniskt skede kan förhindra försämring i sjukdomen om man äter mycket fisk.

Det finns många hypoteser om vad i medelhavskosten som kan ha skyddande effekt när det gäller demens, vilka mekanismer det handlar om. Man pratar om

  • antioxidanter som minskar den oxidativa stressen,
  • intaget av fettsyrors inverkan på membranen i hjärnan och kärlen,
  • livsmedel som skyddar mot metabola förändringar
  • polyfenolerna kan ha en neuronskyddande (skyddar hjärncellerna) effekt

Medelhavskosten är associerad med minskad risk för vaskulära sjukdomar, dyslipidemi, högt blodtryck och kranskärlsjukdom som också är riskfaktorer för att utveckla demens.

Mättat fett i sin tur är associerat med högre risk för hjärtkärlsjukdom vilket i sin tur är kopplat till kognitiv nedsättning, vaskulär demens och alzheimers.

Uppmärksammad!

Man blir så glad när man ser att ens arbete är uppmärksammat av lokala medier. Här på Norran.se skriver de om mitt och Jennifers projekt och om studien vi gjort. En väldigt bra artikel tycker jag och en väldigt rolig bild!

För att vara bäst måste man äta bäst!

Maten tar över media

Först var det landet brunsås som behandlade ämnet mejeriprodukter. Nu är det Kobra som pratar om kött. Jag tycker man märker ganska tydligt vilket stort mediautrymme mat och matvanor har fått. Varje dag kan vi se flera tv-program om matlagning, matindustrin eller dieter. Maten och miljön, mat och hälsa och mat och njutning pratas om på alla medier. Tidningar, tv och sociala medier som bloggar och twitter.

Jag har ju själv hängt på trenden och till och med utbildat mig inom området mat och hälsa, och mat och sjukdom. Jag inbillar mig att jag med min kunskap ska kunna hjälpa människor till att göra bättre val gällande mat och hälsa och samtidigt ta hänsyn till ekonomi och miljö.

All denna mediabevakning gör inte mitt jobb enklare. Tvärtom – många självutnämnda experter ifrågasätter min kunskap och expertis. Många får felaktiga föreställningar och kommer troligtvis komma till mig med mycket egna förkunskaper.

Samtidigt är det så att vi själva ansvarar för vad vi stoppar i oss. Vi vet vad vi gillar och vad vi mår bra av. Kanske inte fysiskt men mat är så mycket mer än vad som senare händer i kroppen. Vi träffar nära och kära, kamrater och kollegor, och nya bekantskaper över en bit mat eller liknande. Vi äter för att fira och för att trösta oss själva. Vår ekonomi, våra värderingar och även religion påverkar våra matval.

Har jag valt ett lätt yrke att jobba som dietist? Definitivt inte. Men det finns de som kommer behöva min hjälp för att göra förändringar i sitt liv för att förhindra, behandla eller lindra sjukdom och det är ändå det jag vill. Jag vill hjälpa andra människor!

image

Landet brunsås

Ett av mina favoritprogram är tillbaka! Jag missade såklart den ordinarie sändningstiden men lyckades pricka in reprisen som gick idag och jag tycker dom hade valt ett väldigt bra ämne – vår köttkonsumtion.

Det ligger väldigt bra i tiden att prata om kött och vår köttkonsumtion. Bland annat så visade man bilder av hur djurskötseln ser ut i Sverige. Om du har sett food inc. så är det väl inte direkt i närheten och som de också säger i programmet så har Sverige, om man jämför med resten av världen, en ganska sträng lagstiftning kring djurhållning. Men att säga att alla djuren har det bra är att överdriva.

Köttkonsumtionen har bara för en vecka sedan diskuterats ganska intensivt då man på Sveriges radio berättat om miljöbelastningen stor köttkonsumtion leder till. Det finns ganska många aspekter att tänka på när man ska välja vad man lägger på tallriken. Vad som tillslut hamnar där beror nog på kunskap och vad man själv tycker är viktigt.

Jag tycker programmet var riktigt bra och kan ge svenskar mer kunskap. Jag tycker inte att alla ska tvingas bli vegetarianer men man kan i alla fall tänka efter lite före man köper kött och välja bra kött.

Dessutom behöver vi inte kött till varje måltid och en vegetarisk dag i veckan är väl kanske något alla kan ”offra” sig för att tillämpa. Även om det kanske innebär pannkaka och sylt (men då utan fläsk såklart).

Har du sett programmet och har tankar? Skulle du, om du är en ”köttätare” kunna tänka dig en vegetarisk dag i veckan – varför/varför inte?

image
Vegetarisk mat kan både se bra ut och vara god

Magsäcksoperationer och risk för missbruk?

Läser på aftonbladet att ”fetmaoperationer ökar risken för alkoholmissbruk”. Jag vet att jag tittade på Oprah för några år sedan och fick höra detta då. Men på den tiden lät det inte som det gör i aftonbladet idag:

Viktopererade riskerar bli alkoholister. Det framgår av en ny svensk studie där man upptäckt att de som gjort en gastric bypass får starkare kickar av att dricka än före operationen.

Man säger att man tror att orsaken är att alkoholen tas upp snabbare.

Jag säger, de flesta av oss har kanske provat dricka lite för mycket lite för snabbt, och inte blir fyllan roligare för det. Nu har jag inte läst själva studien så det kan ju fort hända att aftonbladet har dragit sina egna slutsatser.

Men jag vill ändå säga vad jag tror. Jag tror att många som är obesa redan har ett missbruk; Matmissbruk. Precis som många säkert använder alkohol och droger, på samma sätt finns det människor som använder mat.  Lika jobbigt för en alkoholist som inte får tag i alkohol måste det vara för en matmissbrukare att inte kunna äta som missbruket kräver. Det tror jag är det som händer när man gör en magsäcksoperation. En sådan patient har inte längre samma möjlighet att äta som tidigare. Illamående och andra otrevliga konsekvenser kommer visa sig om personen äter fel eller för mycket.

Jag minns när jag såg det här avsnittet av Oprah. Där satt det en vacker kvinna som hade gått ner massor i vikt efter sin magsäcksoperation, men hon hade utvecklat ett alkoholmissbruk. Hon sa att operationen tog bort möjligheten att  nöja missbrukaren och hon sökte sig därför till ett annat missbruk.

Därför tror jag att det är otroligt viktigt med att arbeta med patienten både före och efter operationen. När alkoholister ska försöka sluta dricka så involverar man familjen och andra människor som kan behövas för att stötta och peppa när det behövs. Jag tror att en människa som genomgår en magsäcksoperation behöver liknande stöd. Skillnaden är dock att en alkoholist kan sluta dricka alkohol, men en människa som missbrukar mat kan inte sluta äta – för då dör man.

Jag vill poängtera att detta är vad jag tror och jag har inget vetenskapligt underlag för detta. Ja, det här är bara mina tankar och jag vill belysa hur viktigt jag tycker det är med arbetet runt människor som lider av en övervikt/fetma eller människor som genomgår magsäcksoperationer. 

Mycket kött belastar miljön

Har varit många diskussioner i sociala medier idag angående Ekots rapportering om att lågkolhydratkost belastar miljön mer än om man äter enligt livsmedelsverkets råd. Nu har jag inte kollat upp hur de har undersökt detta men som jag förstår det, efter vad jag har läst på sociala medier, finns det en del att anmärka på.

Men jag kan tala om för er att det spelar ingen roll. Ingen kan få mig att tro att nötkött är bra för miljön. Om jag inte minns helt fel så läste jag för något år sedan att nötköttproduktionen står för 40 % av växthusgaserna. Så länge en kossa är en kossa så spelar det mindre roll för klimatpåverkan om det är en ekologisk kossa för det är i kossan som problemet sitter. Kött av lamm, vilt, kyckling och gris är bättre för miljön men de två sistnämnda kan vi i Sverige ta hand om bättre.

Det går inte att komma undan att rotfrukter är miljösmart. Väljer någon att äta lchf eller annan lågkolhydratkost så må dom väl få göra det men för att vara snällare mot världen kan man ju grubbla på hur man gör det. Samtidigt som vi andra ser till att inte köpa för mycket bananer – dom är inte heller så miljösmarta.

Något miljösmart är…. *trumvirvel*…. Självplockad SVAMP! Och de innehåller bara ca 4,5 g kolhydrater per 100 g. Plus så får man motion och det gör att vi kan sänka blodsockret utan insulin om du är en sån som kanske gillar kolhydrater. Äter du inte svamp men gillar kolhydrater i form av bär så är skogen full av dom också 😉

image

Slut på fruktstund?

I västerbottensnytt har man idag diskuterat om Umeå kommuns avgiftsfria skola. Föräldrarna får inte längre skicka med frukt till fruktstunden på skolan.

Avgiftsfri skola är en idé som jag tror är jättebra. En fattig familjs barn ska slippa lida och skämmas för att de exempelvis inte har råd att betala avgifter för obligatoriska friluftsdagar. Men hur långt ska man gå?

Låg socioekonomisk status är associerat med sämre matvanor. Med sämre matvanor menar man bland annat mer godis och läsk och mindre frukt och grönsaker. Är det då befogat att begära att ta bort fruktstunden på skolan?

Jag vet inte. Jag tycker inte att familjer som verkligen inte har råd att betala för exempelvis frukt i skolan ska behöva göra det samtidigt som jag tror att det fruktstunden är något som är bra för barnen. Som jag har berättat tidigare så hänger matvanor som vi har som barn i stor utsträckning med till vuxen ålder. Jag hade fruktstund i skolan när jag var liten och har det fortfarande idag.

Vad tycker du?

image

Kvällspressen vänder kappan efter vinden

Under ganska lång tid har vi sett i kvällspressen om det nya sättet att äta, att man ratar de gamla kostråden. Det ska vara smör och grädde – inga lättprodukter! Vegetabiliska oljor är inget jämfört med riktigt smör, det ska vara mättat fett och vi mår bra av det, säger de i olika artiklar och tidningar.

Det kanske fungerar bra under vintern. Det är kanske inga problem att äta en omelett eller stekt bacon till frukost och den stora köttbiten med mycket bearnaisesås. Hur funkar detta under sommaren när man längtar efter frukt och bär? När våra egna växthus börjar fyllas med färgglada grönsaker? När man längtar efter en fräsch sallad med söta melonbitar i?  För att kvällspressen ska fortsätta sälja lösnummer så är man så smart att då går man tillbaka till de ”gamla” kostråden (anm. Livsmedelsverkets kostråd, Svenska Näringsrekommendationer – de som vi dietister följer när det gäller kostråd till friska grupper av människor).

Läser på expressens hemsida om en kvinna som gått ner i vikt med hjälp av att fylla tallriken med hälften grönsaker (tallriksmodellen). Det ska vara smörgåsmargarin och lätt creme fraiche istället för smör och grädde.

På en annan sida står det om hur man tappar vikt med pasta och bröd. Men, var inte bröd och pasta förbjudet? Bröd och pasta blev man väl tjock av?

Det här handlar inte om att ta ställning till vad som funkar och inte funkar, även om jag som dietiststudent går efter Livsmedelsverket och Svenska Näringsrekommendationer. Det här inlägget handlar om hur det funkar med kvällspress och dieter. Kvällspressen kan skriva att du går ner i vikt av att äta myror och lättfil, om det var det som krävdes för att så många som möjligt skulle köpa tidningen. Det spelar ingen roll om det är hälsosamt eller inte, de tjänar pengar på att folk köper tidningen.

Tomatdille?

Läste i Expressens papperstidning igår att vi svenskar har dille på tomat. Vi äter allt mer tomater och det är försäljningen av körsbärstomater som ökar mest. Jag vet inte om Du har sett det men det finns inte bara en sorts tomater som förr i tiden. Grönsakshyllorna har börja fyllats med små tomater, enorma tomater, tomater med underliga former, gula och gröna tomater, randiga tomater.. Ja alla möjliga sorter.

Själv använder jag tomat i ganska mycket, men de färgglada och med roliga former tycker jag passar jättebra i taboule. Den ”vanliga” kvisttomaterna tycker jag passar alldeles utmärkt i tunna skivor på ostmackan. Såhär såg min frukost ut igår:

Hur vill du ha din tomat? 

Tomater innehåller färgämnet och den underbara antioxidanten lykopen. Det roliga med lykopen är att den är inte riktigt som andra. Medan andra näringsämnen förloras eller förstörs vid upphettning och tillagning, så blir tillgången till lykopen bara bättre när tomaterna värms upp.

Matnytt

ScienceDaily sätter man valnöten på en hög pedistal. De säger att valnöten har en kombination av mer hälsosamma antioxidanter och att dessa antioxidanter är av högre kvalitet än hos andra nötter.

En handfull valnötter innehåller nästan dubbelt så mycketantioxidanter som en motsvarande mängd av någon annan nötsort. Men tyvärr äter människor inte mycket av dem. Denna studie tyder på att konsumenterna bör äta mer valnötter som en del av en hälsosam kost

Joe Vinson, Ph.D.

D-vitamin fortsätter vara hett i kostvärlden. På Medical News Today skriver man om en studie som visat att en hög vitamin D-status är associerat med lägre förekomst av åldersförändringar i gula fläcken i ögat (AMD). Detta drabbar 4 000-5 000 svenskar varje år och är den vanligaste orsaken till svår synnedsättning hos personer över 50 år.

På New York Times hemsida har man här och här skrivit om rädslan för radioaktivitet i maten. I USA är ca 4 % av maten som importeras från Japan och Food And Drug Administration har begränsat vissa livsmedel från landet.

När det gäller Sverige så har Svenska Livsmedelsverket tagit fram vanliga frågor om livsmedel efter kärnkraftshaveriet i Fukushima i Japan, HÄR kan du läsa det. På krisinformation kan man hitta mer information om man är orolig.

%d bloggare gillar detta: